ARN-HEL-OSL-STO-CPH-STO – Laddar för halmvaran

Turnédags. På sju dagar är jag i fyra länder. På 9 dagar har jag 4 stora event. Tillsammans med mitt team riggar vi heldagarskonferens för 1500 kunder med talare från USA, Nederländerna, Örebro, Finland och Sverige. Tidiga morgnar och sena kvällar. Pimpar scener, fixar material, kollar så alla rum fungerar för tekniska dragningar. Är konstant trött. Fullt i huvudet. Blir pigg och pepp. Briefar talare och äter kött. Blir trött.

Lasta en bil…trots hjälp av en eventbyrå gör vi massor själva. Foto:privat

Fixar namnbrickor i bokstavsordning och mumsar godis. Får en sockerchock och jobbar 16 timmar. Går och kissar och inser att det är dagens första vila. Klockan visar 14. På’t igen. Senare kväll och leende med teamet, det känns som jag är med andra människor 24/7. När jag släcker lampan på hotellet surrar det i huvudet. Jag är nöjd. Det går bra. Jag jobbar med världens bästa team och är trygg.

Jag älskar det.

På väg till första giget 07:00 på morgonen. Foto: privat

Pulsen. Farten. Tidsbristen och utmaningen. Jag är så glad och tacksam att jag gjorde min träning förra veckan. Nu hinner jag inte. Jag är lite sur på mig själv efter ett kilo M&M (men hey! Det är ju med företagets logga!). Efter 21 dagar utan godis har jag trillat dit. Jag är människa och låter det vara bränsle för en hjärna i konstant arbete. Jag är utanför den normala rutinen.

Imorgon blir det bättre.

Alltså dagen har varit toppen! Men godiset… Onsdag är en mellandag. Resa och rigg. Sova en timme extra. Inget socker behövs. Vill jag ha det på torsdag när jag är inne i hetluften igen så är det okej. Inga förbud. Inte vara för tuff mot mig själv.

Ångra mig?

Ångrar aldrig något jag gjort – bara det jag inte vågade testa. Jag har så roligt i livet. Jag får se platser, träffa människor och göra skillnad. Det är inte fy skam.

One down. Three to go. Mellanlandar hemma i Stockholm i helgen och har fått en plats till halvmaran. Hur laddar ni som ska springa?