Det är livsfarligt att som lekman ge kostråd. Häromdagen (eller var det idag) stod det på någon löpsedel (Metro) att någon blivit så stressad av sin PT att denne hamnat i en ätstörning. Sophia skriver klokt på Facebook om ”Det går inte att ge råd till någon efter en tvåveckorskurs som kostrådgivare, det ligger en lång utbildning bakom.”
Gillar färgglatt! Foto: privat
Idag höll jag föreläsning om Motivation, Att bestämma sig och att behålla sina Goda Vanor (nyårslöften). Jag fick frågan om kost. Jag kan ju bara ge mina egna synpunkter och vad som passar just mig, men jag ger mig inte in i debatten och råder på stående fot från scen. Kanske uppfattas jag som vag, men jag har inte torrt på fötterna.
De som däremot vet vad kost och träning innebäar är bland annat just Sophia – läs hennes blogg här. Du kan säkert hitta en massa bra kosttips på Petra Månströms Maratonbloggen, där hon har flera olika experter som svarar på frågor. Bland annat Petra Kindlund.
Det som fungerar för mig kanske inte fungerar för andra. Är du ändå nyfiken på min filosofi? Då spaltar jag upp mina tankar kring kost här:
- Jag fyller min kropp med ”ren”, näringsrik mat
- Jag väljer mat från alla källor – kolhydrater, protein, fett, frukt och grönt
- Jag undviker hel- och halvfabrikat i största möjligaste mån
- Jag äter fet fisk minst två gånger i veckan
- Jag äter frukost, lunch och middag. Däremellan kan det bli 1-3 mellanmål beroende på om jag tränar eller ej
- Jag kan äta fikabröd – men inte istället för en måltid. Riktig mat går först
- Jag äter färgglatt och vackert
- Jag äter mat som jag vet att min kropp tar upp och processar lätt
Det var väl inte så svårt. Dessutom dricker jag massor av vatten. Och gott rödvin när tillfälle ges!
Bra där! Och jag tycker detsamma gäller skador. Jag får många frågor om löparskador, men jag har inte någon utbildning i området och ska inte ställa några diagnoser.
Bra inlägg! Jag är så fruktansvärt trött på alla som kallar sig ”experter” inom diverse områden efter en kort liten kurs. Efter en två veckorskurs är man inte expert.
Eller hur! Jag ser ofta facebookuppdateringar om att folk blivit diplomerade kostrådgivare efter två helgkurser. Eh?
Jag äter och tänker som du Mia. I vår bransch gäller det verkligen att skaffa sig ett stabilt kontaktnät med bra människor som man kan slussa klienter vidare till. Det är ett stort problem att folk (tränare, ”experter” osv) försöker kunna allt och inte vågar släppa stoltheten och ta hjälp av sådana som vet bättre.
Så sant. Min bror renoverar kök – inte står han och drar visor om hur elen ska dras – det finns det elektriker till, detsamma med vvs – ett nätverk av vettiga människor blir ett fint kök. Eller en fint fungerande kropp.
Jag tycker din kost är alldeles utmärkt, utan att jag på något sätt är insatt i kostrådgivning.. Så borde de flesta äta och sedan anpassar man portionsstorlek efter energiåtgång bara, vilket man tränar eller ej.
Helena.
tack Helena!
Bra skrivet! Bra mat känns som A och O. Jag får i mig lite för lite just nu och det känns i kroppen. Bäst att shapa upp lite 🙂
Mat och energi är viktigt! Var rädd om din kropp!
Så är det ju absolut!
Att ge råd som kostrådgivare innebär ju att man behöver en längre utbildning och gärna erfarenhet.
Däremot kan man ju (som du nu) ge lite info om hur man själv äter och hur ens kropp reagerar på det.
Det är sant 🙂
Om man är osäker kan man göra som jag – jag skrev ner allt jag åt och lät Madde (http://fitnesscoachen.com/) analysera och ge råd. Det var en ögon-öppnare på vissa områden och ”bekräftande” på andra.
Det är bra! Tack för tips, det ska jag skicka vidare när någon frågar!