Denna vecka jobbar jag utanför Barcelona och passade på att fira 40-årig (!!) vänskap med en väninna under helgen i staden. Som vanligt promenerandes milsvida sträckor för kultur och shopping. Söndag morgon sitter vi på hotellet och äter frukost när ledarklungan på Barcelona Marathon passerar. Så orutinerat av mig att inte kolla upp om det fanns ett lopp i stan när jag är här!
Chattade lite med Petra på eftermiddagen. Vi brukar ju springa långpass ihop på helgerna och nu var jag lite trött i benen efter allt promenerande. När min väninna åkt hem blev jag ändå peppad av Petra att ge mig iväg, hon hade kutat två timmar på ett soligt Djurgården, jag samlade detsamma. Två mil via Avenguda Diagonal, fram och tillbaka längs med strandpromenaden och sedan tillbaka till hotellet iklädd shorts blev en somrig känsla. Inte ångrar man ett pass, hur hög tröskeln än är innan.
Nästa år kollar jag upp om Barcelona Marathon sammanfaller med vår säljkickoff. Och då springer jag!
Leave a Reply