Man märker inte att skrattet tagit slut förrän det kommit tillbaka. Skratt som i glädje nere från tårna, bubblandes upp genom kroppen via hjärtat. Med träningsvärk i magen som resultat. Allt för många allvarliga händelser, några avdramatiserande skratt här och där javisst- och Roligheter. Jag har ett roligt liv, men den sista pusselbiten i skratteriet har saknats.
Nu är det tillbaka. Humorn, glädjen och skrattet med tårar rullandes ner för kinderna. Såsom livet alltid borde vara. Glädjefyllt, harmoniskt och humor med likasinnade!
Åh, igenkänning! Efter en lång period av stress och jobbigheter, inget stort och allvarligt, men mycket och länge, påminner ditt inlägg mig om att det var längesen jag verkligen skrattade!
Och insikt är ju en utmärkt början för att göra något åt det!
/hon som hejade på dig vid gaten på Arlanda för en vecka sen 🙂
Kul att träffa dig! 🙂