När jag sprang marathon 2005 och kom ut på Djurgården andra varvet hann jag inte få så tråkigt som alla snackat om innan. Jag hade nämligen fullt sjå med att parera bajskorvsmannen (BKM)från Finland. Det var en lång, ganska mager man med ljusgrått hår och lite skägg, långa, smala, seniga ben. Urtvättade 80-tals cykelbyxor utan någon som helst stretchfunktion kvar. Sladdriga kalsonger under. Och i dem en bajskorv. Han hamnade framför mig rätt tidigt på Djurgården, jag sprang då något snabbare till vänster. Men eftersom den prinskorvsstora tingesten i de lösa brallorna rörde sig fram och tillbaka till höger och vänster och faktiskt inte direkt luktade hallon så beslöt jag mig för att sakta ner och lägga mig till höger. Så gjorde även BKM. Jag ökade och sprang förbi till vänster, efter några hundra meter hade jag samma utsikt igen. Jag zickzackade mig fram, parerade lite, körde danssteg – men hur jag än försökte så hade jag de blå urtvättade cykelbrallorna med den vippande korven mitt framför ögonen.

När vi närmade oss vätskestationen såg jag att det stod en rad BajaMajor uppradade utan någon kö. ”Aaah, tänkte jag, nu kommer BKM hoppa in och släppa ut den lille rackaren!” Men döm om min förvåning när han bara passerar skithusstationen utan att ens ägna de blå holkarna en blick. Jag förundrades över hur han orkade springa med den där i byxan hela vägen. Eller så kanske han tömde den senare – men framför mig vippade den i alla fall i 3 km.

Nu i lördags hände det igen. Precis när jag kommer ut på Djurgården på andra varvet och har som trevligast i min lilla tankevärld börjar läsa texterna på folks tröjor. Försöker tyda den finska texten med en milljard konsonanter, kommer ihåg händelsen med BKM och fnittrar lite. Automatiskt flyttar sig ögonen från den röda tröjan ner mot de svarta, riktigt tajta löpartajtsen… ”Åh nej! Bajskorvsmannen2!” Det är inte sant. Den här har blandat hårt och … usch kan inte med att skriva ut det, men det har färgat av sig lite ner på låret och vaden. Den hårda lilla prinskorvsgrejen har däremot fastnat på högra låret precis vid en söm, där ligger den fint. Den här mannen luktar bara mint från liniment och honom kan jag springa ifrån, ser honom bara en gång till och slipper 3km Bajskorvsman denna gång.