>Ljuvligt.

Det finns ju den man är född i och inte riktigt kan rå för. Så finns familjen man skapar tillsammans med någon annan. Och så dessa familjer som man bara hamnar i för att det är så underbart. Som IF Linnéa – min hjärtefamilj, den som gör mig glad, stark och lycklig. Så finns det Rambo-familjen hos Nordic Military Training. Den som gör mig tuff 🙂

I morse var det släktträff med Rambofamiljen. Muskelstyrka. Fast Drill Inspector Jörgen hade nog fått vårkänslor och lät sitt lätta sinne och pirriga ben få leda oss på alltför snabba ruscher genom stan. Mycket springa blev det. Stadslöpning. Vad sägs om ”klätterträd” och armlyft i mittremsan på Valhallavägen? Eller situp- och ryggövningar i en tom fontän utanför KTH. Och när mjölsyran precis fyllt låren efter backintervall-med-polare-på-ryggen var det dags för helvetesruschar till Tessinparken. Här lekte vi inte Parera-Hundbajsen utan gick lite skottkärra, bar varandra på ryggen, hoppade lite bock och annat smått och gott som de förbipasserande Östermalmsborna storögt kunde njuta av.

Jag kände mig riktigt stark idag, trots att jag varit lite trött i ländryggen några dagar. Jag var på vippen att utnämna mig själv till SuperWoman när det blev tur för Brottning. Jag mot Bruno. Eller rättare sagt Jag-rätt-ner-i-gräset. Efter att ha kämpat (eller… jag sa efteråt att jag lät honom vinna…) tre gånger och förlorat samtliga så körde vi Partnerbyte, Paméla kom för att utmana mig. Det tog ungefär 3 sekunder så låg jag och kysste gräset igen. Paméla är skitstark. Och gravid. Det var helt ok att torska mot dessa Rembosar, för jag klarade ju av att kuta med Big Bruno på ryggen i början av passet.

Det låter så lätt när jag beskriver passet – men just nu är jag öm och stel i varenda muskel, jag har kämpat som fan – och alla i familjen gjorde likadant! Dagens hjälte blev i mina ögon Daniel, som hamnade i ett gäng där samtliga var rätt bra på löpning och sprang iväg i Jörgen-tempo nästan utan problem, D kom lite på efterkälken och missade hela tiden vår vila (i hunden-ställning)- några sekunder gör rätt mycket. Eftersom vi drog lite över tiden innebär det att han trots tufft pass, konstant kämpade i 80 minuter utan att ge upp – My hero! Givetvis hjälper alla till när någon har det jobbigt, händer i ryggen och peppande ord, detta finns beskrivet på Moa Herngrens blogg, hon testade NMT i onsdags – Läs här.

Vill du själv prova på så går det toppen på lördagar med start 10.00 från Östermalms IP.
*********************************************