En viktig del i Fotrally är supportsträckorna. De ligger placerade med tre mils mellanrum, det vill säga att de är tillgängliga var sjätte timme. Supportsträckan varierar i längd men bör vara ca 150 meter och då har man 1 minut och 48 sekunder på sig att fixa allt. I supportområdet får den tävlande ta emot och lämna ifrån sig saker. All övrig tid får de inte ta emot något, om det inte erbjuds alla (som de vänliga själar som bjuder alla på glass).

Det är viktigt att allt finns med vid överlämnandet. Det ska hållas koll på saker och kläder som kommer att behövas de nästkommande sex timmarna. Här kan det gå fel, det är hektiskt och den som går kommer alltid på något i sista minuten. Vi glömde mobilladdare vid ett tillfälle och Niklas var utan solhatt i hela sex timmar. Ordning i kontrollen är A och O. Vi valde att samla hela landslaget på samma plats och samarbeta allihop.

Som support ska du ha koll på följande

• var supportstationen är
• vädret de kommande 6 timmarna
• vad den tävlande är sugen på
• i vilket skick den tävlande är (topp eller dipp)

Därefter ska det handlas på affärer och restauranger, packas i ordning påsar eller små väskor med de saker som behövs. Ska det regna, måste regnkläder fram, vid sol behövs solglasögon och något att skydda huvudet med. Solskyddsfaktor är ett måste då huden exponeras konstant utomhus, och i år var det mycket gassande sol. Nya strumpor? Salt? Mat?

Roxen och jag fick många timmar i RallyMazdan. Foto: privat

Jag och Roxen servade tillsammans 3-4 stycken, Torill, Niklas, Jonas och till och från Fredrik och PerOla. Vi samarbetade och tog hand om dem varannan gång, eller lade energi på den som behövde lite extra tid vid exempelvis kläd- eller skobyte. Vi jobbade bra ihop allesammans.

Vid depåstoppen

Här står jag och domderar i en av depåerna. Foto: privat

”Nu kommer de!” Ett hundratal fotgängare kommer in i depån och letar efter sina väskor, tar ut det dom behöver, känner sig stressade, missar något, kastar saker efter sig och går vidare. De som har personliga supporters tar sig fram till sitt bord och stol, sätter sig och vilar någon minut, medan supporten arbetar frenetiskt med att tömma ryggsäcken på gamla saker och fyller på med nya. Kanske är fokuset denna gång på att byta kläder eller skor? En kasse med ny energi är den enklaste lösningen för att spara tid, då kan fotgängaren själv ordna sin ryggsäck senare. På några korta minuter är spektaklet över och vi ser ryggtavlorna traska vidare. Kvar i depån är ett kaos. Vi städar, plockar ihop, slänger skräp, sorterar kläder och ser till att allt finns lättillgängligt till nästa stopp.

Torill: Rutinerad och hade fixat i ordning sina egna påsar. Tog tacksamt emot all mat vi fixade utöver sina egna saker. Böt skor vid ett tillfälle och är riktigt snabb på det här. En kram och ett ”Fasiken vad snygg du är!” och supporten till henne var klar.

Niklas: Även Niklas hade förpreparerade påsar med nummer på. Här fyllde vi på med salttabletter, mat och önskad dricka. Niklas energi bestod av Perpetuem som jag eller Roxen skakade i ordning strax innan gänget kom in i depån. Niklas ringde och berättade vad han ville ha ungefär tre timmar innan depåstoppet.

PerOla: hade egen support av sin dotter Aminda med pojkvän, och sin flickvän Misty. Han hade alla sina saker i sin väska hos funktionärerna, vilket gjorde det möjligt för oss att hjälpa till de stationer där inte PerOlas support fanns tillgängliga. Däri hade han den energi han skulle ha den kommande sträckan.

Jonas: Under första dygnet behövde Jonas nästan ingen hjälp från oss, vi köpte det han ville ha och han tog det och traskade vidare. Sedan hade vi ett schema på vad som skulle inhandlas och tog emot samtal och sms. Mest hjälp behövde Jonas i mitten när det var dags att byta skor och kläder. Jonas ber inte så mycket om hjälp utan säger vad han behöver, och vi fixar det.

Fredrik: hade sin pappa Torsten och fru Gina som support. Totti har varit med som support alla gånger Fredrik har gått och kan upplägget vid det här laget. Han körde husbilen, vilket var en fantastisk tillgång. Gina och Niklas höll tät kontakt och tillsammans hjälpte vi till att få honom ur motivationsdippar, göra honom pigg när han var trött och peppa där det behövdes. Det tog lite lång tid med skobyte vid varje stopp vilket jag gnällde lite på – men det visade sig vara hans strategi för att behålla hela fötter tävlingen igenom.

Den peppande supporten

När motivationen dippar och tröttheten kommer kan det vara bra att ha någon som hjälper till med fokusförflyttning. Likaså om någon har ont i magen, mår illa, är yr eller något annat. Både Roxen och jag gjorde allt vad som stod i vår makt att avhjälpa vid detta. I och för sig svetsade sig laget samman och stärkte de positiva inställningarna så vi behövde bara rycka in enstaka gånger.

Jordgubbstårta och alkoholfri bubbel vid varvningen efter 66 timmar. Foto: privat

På schemat stod det att vi Stadshuset ville grabbarna ha Jordgubbstårta och champagne. Och visst fick dem det!

Tack Christer Svensson, från Gång- och Vandrarförbundet, för det fantastiska medlemmar du har låtit mig arbeta med!