…och det var att langa en Powerade, gel och en booster till Robert som skulle in på sub3 på maran. Jag tar mitt supportande på fullt allvar och hejade som besatt på alla med energin krampaktigt i mina händer. En extra booster låg i fickan och jag hade till och med övat på att springa och langa i riktigt snabb fart. Här skulle ingenting gå fel!
Det var bara det att jag missade löparen som jag skulle langa till
Här är jag i krampaktig pose. Bakom mig i bild (röd tröja) springer Diana 🙂 Foto: privat
Så efter 3,5 timmars krampaktigt hållande i energin släppte jag till slut flaskan och lät mina dyblöta skidhandskar och kalla händer att slappna av något. Kände mig lite misslyckad att jag missat min uppgift. Inget ont i det. Jag hade ju hunnit med en miljarrrrd andra saker under Stockholm Marathon. Som till exempel:
- Langa gel till Kim som persade och nådde sitt mål under 3:45 med råge
- Hann hälsa på min adept Kerstin som även hon pressade och med 17 sekunder till godo kom under 4h!
- Pratade med bloggläsare Niclas som tackade för hälsporretipsen
- Lära mig att kaffemaskinen uppe vid Hemköp har specialmuggar som snurrar
- Bli upphånglad av Johan Steene, Camilla Ringström och Viktor Vinterglöd från Glädjeknuff som jag egentligen skulle ha kutat med! Vilka värmande kramar och pepp jag fick av dem vid sidan
- Fick ge Kalle två traditionsenliga kramar
- Heja, peppa, krama och skoja med resten av LöparSverige – både de jag känner och inte känner (Jan-Erik var farthållare men tog en rusch för att hinna värma sig med en kram)
- Jag masserade två löpare som hade kramp
- Jag ropade mig hes och hoppas att peppen och hejandet gjorde så att några orkade lite lite till.
Kall, blöt och rätt slut kom jag hem och tog en varm dusch. Energin och orken var som borta och jag låg på golvet länge för att återhämta mig. Precis som om jag själv sprungit loppet. En skön känsla att hjälpa till och samtidigt lite tomhet. Att jag missade min uppgift som energilangare gjorde tydligen inget för Robert sprang in på 2:59:21 och hade backup av hängivna vänner efter banan.
Jag hörde ditt heja NMT när jag sprang förbi.
Tack som 17, det gjorde mig glad!
Med vänlig hälsning
En NMTare från Malmö/Lund.
Åh vad roligt att röstresurserna gick fram! Grattis till maran!
Tackar för peppen 🙂
/Nicklas
Tackar för tillkännagivandet! 🙂 My pleasure!
Du har nog fan en av de bästa hejarops-rösterna som finns!
Hehe – har hört att den hörs på 1 kilometers håll (läskigt) och att folk kan bli riktigt IRRITERADE på den 🙂 Men jag hoppas den gör mer gott än ont. Kul att du swishade förbi så snabbt!
Enbart gott anser jag
Kul att träffas IRL!
Detsamma! Glad i löparsjälen! Och grattis till PB!