Som jag kommer att minnas det iskalla slaskvattnet som blötte mina skor, strumpor och svampade till mina fötter igår. Särskilt ska jag plocka fram minnet när jag i november springer i 48-gradig öken i Namibia, där fötterna är varma och svullna.
Kylan tog bort känseln och det var onödigt att ens försöka undvika pölarna, bara att plaska rätt igenom. De stora våta flingorna daskade hårt i ansiktet och jag blundade och tänkte hur sandstormen kan kännas lite lika. Fast helt olika. Blästrande av kyla eller sand. Väder i allra högsta grad.
Det är inte vardagsturerna och mellenmjölken jag minns. Det är kontrasterna och ytterligheterna.
Leave a Reply