>Nu har bloggvärlden startat sitt hets igen.

Masse har utlyst tidstävling, Funrun har katthosta, Maratonfarsan är sjuk, Karin kutar 33k, Jossan ska inte springa men då kanske Sussie vill hoppa in.. och Nix känner sig inte riktigt kry. Det hetsas, testas och spekuleras. Själv har jag skitmycket att göra på jobbet.

Träning jag ska peta in:
Ondsag: Storstädning och 10k löpning, låta kroppen bestämma farten
Torsdag: 9k runt Kungsholmen i 5:15-tempo
Fredag: Återhämtningsjogg i 6:15-tempo

Jag hakar sporadiskt på små inlägg, men känner mig inte stressad. Oavsett hur det går kommer jag att twista resultatet till min vinst.

1. Om jag springer sämre än Kungsholmen halvmaraton (1:50:xx) säger jag bara att de är en träningsrunda.

2. Springer jag mellan1:47:xx – 1:50:xx är det fortfarande en träningsrunda…

3. Springer jag bättre än 1:47:xx har jag persat – nu är jag nöjd, belåten och kan säga att det är resultatet av all träning.

4. Springer jag på 1:45:xx kommer jag att vara grymt nöjd, för det var målet jag satte upp i våras och har glömt bort att revidera. Dessutom har ju pucko-jag i parentes skrivit gärna 1:40. Hur tänkte jag då?

Vinsten i fall 1 och 2 är sällskap, stämning, hejarklackar, någon som ordnar med vätska…
I fall 3 och 4 så får jag lägga till tiden då…

Ingen som jag känner kommer att önska sig att jag kör på 1:45:xx eller snabbare, för jag tror att jag kommer att vara odräglig och divig i flera dagar efteråt. Alltså kan jag ju skylla på att jag tänker på min omgivning om jag springer långsammare :-). Hur jag än gör kommer jag att känna mig som en vinnare. Bara jag får vara snabbare än Masse. Och Marathonfarsan.

Dessutom ser jag tokfram emot att få träffa IF Linnéa-gänget efteråt och käka middag och pimpla vin! Jag har ju bestämt mig för att bli en vin(n)are!