Landat

Nu har bÃ¥de jag och Elins blogginlägg landat lite. Tack för alla fina kommentarer bÃ¥de här, pÃ¥ Facebook, Instagram och jogg.se – jag är stolt över min dotter och den kamp hon vunnit. Just nu skriver jag pÃ¥ ett inlägg om att vara anhörig till nÃ¥gon med anorexi. Inlägget kommer snart.

Landat har jag även från en galen tjänstereseperiod i september och första veckan av oktober. En vecka spenderades utanför München i alperna där vi hade konferens, utbildning och nätverkande. En fantastisk miljö att träna i. Det blev morgonjoggar och drakbåtsrace. Givetvis tog mitt lag The Vikings hem segern, det var ett gäng mycket tävlingsinriktade personer i båten.

Kör fortfarande papperskalender och försöker att hitta luckor för träning i ett tämligen späckat program. Allt hinns inte med, valde sömn imorse till exempel. Foto: privat

De senaste veckorna har jag skuffat runt i Norden och mellanlandat på mitt landställe utanför Strömstad. Det är härligt att resa och se andra platser, men hur äventyrlig jag än är så älskar jag att komma hem och ta tillbaka mina rutiner. Det är lättare att planera träning på hemmaplan där jag själv bestämmer över min tid. Tidigt långpass i lördags morse med Petra Månström fick kicka igång träning-as-usual igen. Lite uppförsbacke brukar det vara att hitta tillbaka till vardagsrutinen. Dessutom längtar jag alltid hem till mina frukostar efter att ha ätit hotellfrullar några dagar.

Min gröt. Kunde inte bestämma mig för hallon eller päron så jag tog båda. Plus kokosflakes. Morgonlyx i min mage. Alltid med två ägg till. Foto: privat