Lära sig simma på äldre dar…

Utanför komfortzonen

Maria, jag, Ulrika, Kristina och Fredrik. Foto: privat

Trots att jag med hjälp av något som liknar bröstsim har klarat av Vansbrosimmet så är jag långt utanför min komfortzon när det gäller att ta sig fram i vatten. Min simhistoria är så kort att den får plats på en notislapp – jag har bara suttit bredvid i en simhall när min dotter lärde sig simma.

I somras köpte jag en våtdräkt och testade att crawla med Ann-Sofi i Brunnsviken. Dräkten hade bra flytförmåga och jag jag störde inte någon eller krockade då det var en rätt stor damm, jag tog mig hit och dit men utan struktur och kunskap om teknik eller andning. Jag har länge tänkt att jag ska lära mig simma (det är en grym återhämtningsaktivitet), men inte riktigt fått till det.

Här på Playitas har de en 50 meter lång bassäng och på plats finns Maria och Micke Edstedt, duktiga simmare som kan lära ut. Vi hyrde en bana och satte igång.

Micke visar hur vi ska slappna av i fotleden och låta kicken komma från höften. Foto: privat

Tänk precis tvärtemot löpning

Jaha.

Benkick – Hur jag än försökte få kicken från höften så använde jag benstyrkan som om jag antingen var på gymet eller sprang upp för en backe. Jag låg på rygg och skulle slappna av i fotlederna (tårna spredade rakt upp och jag var som en stålfjäder). Förbättringspotential.

Rotera – ”tänk att du är på ett grillspett och ska rotera”. Detta moment fungerade rätt bra. Jag roterade från sida till sida och jag tog mig fram kanske 40 centimeter… För här gäller det att rotera, ta in luft, använda crawlarmtag, ha ytläge, kicka med benen och för all del…pressa ut luften du med nöd och näppe sorterat ut från vatten. Förbättringspotential.

Ytläge – Min huvud guppade mer ovanför ytan än i linje med och då åkte rumpan ner mot botten. Jag tog mig fram som en ostbåge. Eftersom det inte fanns dolmar fick jag knipa ihop benen kring en frigolitplatta för att hamna i något sånär läge för simning. Jag tog mig fram och såg ut som en haj. Förbättringspotential.

Armtag – Det var ingen idé att försöka lära mig allt på en gång. Jag slängde fram händer/armar/axlar och drog undan vattnet för att transportera mig fram. Det får bli en lektion längre fram. Helt klart förbättringspotential.

Andning – Ann-Sofi lärde mig ”titta på fiskarna – lyssna på fiskarna” vilket var rätt bra. Huvudet ska upp och ned i sidled, alltså inte upp med ansiktet framåt. Det ser ju så lätt ut men jag tycker att det är supersvårt. Mitt huvud stack mer upp som en badanka och kippade efter andan än att att glida fram i ett snyggt frisim. Förbättringspotential.

Enda gången jag låg i bra ytläge. Kunde dock inte andas. Foto: privat

En timme försvann snabbt. Micke var superpedagogisk och Maria hjälpte till från bassängen med att kolla in våra små framsteg. Det är så här jag behöver lära mig nya saker, från proffs på en gång, annars hittar jag på en egen teknik som är svår att lära bort. Lite underhållning blev mina kallsupar, kattsimsplask och dagens rekord ”40 centimeter på 27 minuter”. Mathias höll i kameran.

Jag kommer helt klart att fokusera på att få upp häcken till vattenytan och öva på att ta mig fram i bra ytläge – redan idag ska ny bana bokas.

Att den där rumpan skulle bli mitt fall, jag som tyckte den gjorde ett grymt arbete i cyklingen.