>Min träningsvecka är över. Den var intensiv.

Igår körde vi uppvärmningjogg på 25 minuter med IF Linnéa för att sedan ägna oss åt 45 minuter löpskolning, löpstyrka och löpteknik. Vi gjorde alla övningar som finns i alla böcker och några därtill. Det som brände mest var tåhävningarna som till slut fick min rumpa att krampa…

”Gött det kommer kännas i era ben imorgon” sa Ultraproffset Cecilia från Studenterna som efter vår träning (och sin) deltog i vårt möte om att arrangera lopp nästa år.

Ack så rätt hon hade.

Imorse när vi med varsitt okokt ägg i handen började uppvärmningen med Snygg-Jonas, stramade rumpan, vaderna och mina kralliga Brolin-lår. Bara att fokusera på annat… som att lyssna på instruktionerna från Jonas. ”Para i hop er två och två – ni ska hålla ihop hela passet”. Jag och Vackra Anna teamade upp.

Höga knän, spark i baken, ankgång, springa vanligt, bjönrgång, ta hand om ägget, armkrok-springa-baklänges, lita på. Vi kom ner på vår vanliga äng och fick köra lite mer benövningar. Bita ihop, ignorera stumheten. Ligga på rygg – göra magövningar. Våndas lite över att gräset luktar skunk, fokusera på annat. Titta på snygg instruktör. Långsamt, långsamt går solen upp – plötsligt är allt så vackert. Löven är gula på marken, himlen orange, gruppen som kämpar har plötsligt ett rosa skimmer runtom sig och Jonas strålar i ett rosa fluff. [hör stråkarna spela och ängla vifta med sina fjädriga vingar…tingelingtingeling]

PANG! Tillbaka till verkligheten – spring två-och-två uppför långa backen. Benen som fortfarande är stumma svarar inte på kommando. Anna är snabb – toksnabb och jag hänger inte med. Jag kämpar men benen svarar inte. Fortsätter, fortsätter, framåt, uppåt – Anna peppar. Våndas fortfarande över Gräsmattestanken på våra ryggar…

Kommandon yr i luften, vi verkställer. Bära på ryggen, gå ner på knä – fortfarande med vän på ryggen, kryp en bit, res er upp – fortfarande med vän på ryggen, ta hand om ägget.

”Finden finns nere i träsket och vi ska finna dem!” Gruppen tar sig ner tillsammans till träsket och plötsluigt framstod Gräsängsskunksdoften som hallonblom. I takt med att svartgeggigt, kallt vatten rinner in i skorna, rinner det rosa skimret långsamt av Jonas. När vi efter lite Hopp-över-tuva varvatmed-klaffs-i-gegga blir beordrade att åla/krypa oss fram i träsket. När mina knän långsamt förvandlas till gummibollar som jag vet kommer att vara läckert blåa undrar jag om inte Jonas hade kunnat ha höstlov med sina barn i stället…

Vi hittar förstås inga finenden, de flesta bär fortfarande på hela ägg. Vi kör lite övningar, får upp värmen och springer tillbaka till ÖIP. Ett helt fantastiskt pass, med ben som är uppumpade likt en bodybuilder, det blir svårt att dra upp dragkedjan på stövlarna. Passet avslutas med att räkna antal hela ägg tillbaka. Det visar sig att endast 3 ägg gått sönder – gruppen får göra 30 armhävningar och Snygg-Jonas hela 60 stycken. Under tiden han pumpar sina armar (alla på tå såklart) så återfår han sitt rosa skimmer. Vi lämnar snällt tillbaka äggen och uppmanar honom att göra pannkakor till barnen.

Nu i helgen ska jag träningsvila i 2 hela dagar. Jag ska till Göteborg och gå på 40-årsfest. En vilodag i schemat som det faktiskt nu står ”bakis” på.