Det är vanligt att drömma mardrömmar innan stora lopp. Jag är inget undantag. Förra veckan hade jag en stark dröm om att ta mig till Finland för Esbo 24-timmars.
Jag vaknade dagen före loppet i min lägenhet som nu var utrustad med en rätt lång korridor och en massa extra rum (trots detta hade inte ljusinsläppet påverkats utan jag fick genomgående solsken (hur drömmer man ens om det!??)). Jag tog mig ut i korridoren och såg en stor klockradio som visade 17:33. Mitt plan till Helsingfors skulle gå 13:05 (igen!! Hur drömmer man ens så???).
I korridoren träffar jag Ernesto, en gammal kollega som var IT tekniker där jag jobbade för 6 år sedan. Han meddelade att klockan bara var 12:10. Puh, tänkte jag, då hinner jag åka till Citygross och köpa glutenfritt bröd från Friends of Adam. Men först behövde jag min resväska. Den finns på vinden. Ernesto följer mig bort till dörren som leder till trappan som går UPP till vinden. Vi öppnar dörren men trappan går NER. Jag blir orolig för hur jag ska komma upp till min resväska och Ernesto rycker bara på axlarna. Jag MÅSTE hinna köpa brödet.
Under hela tiden känner jag ändå ett lugn. Jag vet att jag kan ta 21-planet till Helsingfors men då kommer jag inte hinna köpa avokado.
Leave a Reply