Jag lovar att detta blir det sista inlägget om TEC. Men jag behöver skriva av mig om fler imponerande människor under helgen. Jag tänker på galningarna som sprang 200 Miles. Och på min fina väninna Diana vars träning jag följt ett tag.

Min galna granne!

Glada, galne Tobbe. Alltid glad och otroligt tacksam och ödmjuk. Foto: privat

”Nämen! Jag hoppades på att det skulle vara DEN Thomsen!” Utrbrister Torbjörn i somras när jag som nyinflyttad i huset öppnar dörren för att gå ut och springa. I löparkläder möter jag Tobbe som jag träffade på TEC för första gången för några år sedan. En kompis till honom (Mattias) som även jag känner, hade lurat honom att springa 100 miles. Den gången stod han mest och såg förvirrad ut. Året efter slog han polarens tid och i år stod han alltså på startlinjen för att springa 200 miles. Det är 32 mil. Skitlångt. Under hela loppet sprang han och var glad och trevlig, alltid med ett leende i kontrollen utan att tappa fokus på att hämta energi och säga till om vad han behövde. Han sprang in segern på 40 timmar timmar och 50 minuter. Glad, tacksam och en riktig glädjespridare – jag är så grymt imponerad!

På damsidan vann Linda Bengtsson som var grym. Hon grejade distansen på 49 timmar och Henrik Lowemark kom in som trea på strax under 52 timmar. Alla hjältar i mina ögon. 12 startade och tre grejade distansen.

Och min fina väninna!

Lyckoruset hos Diana efter avslutat lopp. Foto: privat

Ja, vad ska jag säga om Diana. Hon är en fantastisk medmänniska för alla i sin omgivning, en fin vän och en grym ultralöpare som precis är i början av sin ultrakarriär. Hon kommer att springa långt. Riktigt långt. Hon är en medlöpare som piggar upp och peppar andra med sin positiva energi. En sån person som behövs på lopp, så att inte alla hakar fast i negativa tankar och fastnar i en trött spiral. Hon är energi och löparglädje personifierad.

Jag har ju följt henne några år och jag fick pejsa henne sista varvet och lyckan att gå i mål på TEC. På sitt första 100 miles lopp klarar hon sub 24 timmar med råge! Silverbälte på tiden 22:19 och en fin sjätteplats. Håll ögonen öppna för danskan i framtiden!

Andra fina personer jag mött i ultrasammanhang visade framfötterna på tävlingen i helgen. Lotta Thörn (som jag hade nöjet att springa med på hennes första mara) vann damklassen, Susann Lorinder tog bronset, min kompis, äventyraren Carina sprang bra, Fotrally-Caroline klarade äntligen distansen och Lupita Svensson var även hon glädjen personifierad under loppet!

På herrsidan kom Max Själin in och sopade banan med alla de ultravänner jag har. Efter honom droppade Mikael och Marcus in.  Sen kände jag, eller kände igen en hel drös herrlöpare som jag inte orkar räkna upp. Resultaten finns att se på TEC’s hemsida.

Daniel Nilsson och Ann-Sofie Åhman vann herr- respektive damklassen på 50 miles.