Späckat schema i England. I vanliga fall skulle jag ha smugit upp tidigt på morgonen för att springa. Just nu är min sömn, vila och återhämtning viktigast så jag har valt att inte ta med mig träningskläder alls. Det betyder inte att jag inte tränar… det finns annat än fysisk utmaning att ta sig an. Som att möta sin höjdskräck.
Jag mår fysiskt illa av höjder men jag vill lära mig att inte säga nej. Ju fler gånger jag utsätter mig för dem desto större är sannolikheten att det blir mindre läskigt i framtiden tänker jag. Så när vi erbjöds en tur upp i London Eye hängde jag bara med. När magen började vända och det började smaka salt i munnen satte jag mig redigt på bänken som jag höll mig krampaktigt i.
Jag är ett steg närmare att möta min rädslor. Just do it.
Sen är jag lite skraj för ormar. Men några sånna har jag inte stött på här.
Är du rädd för något?
Samma här. Höjder!
Åker höjdskräcken, uppskjutet och Spin rock på Liseberg bara för att mina hjärnspöken inte ska ”vinna”… Men är lika jäkla rädd varje gång..! 😮 😉
Shit vad modigt! Det ska mycket till om jag ska köra uppskjutet. Men jag vågar i alla fall bergodalbanor. Hatten av för dig!