Närvarande

Att bo i storstan, jobba heltid, träna, träffa kompisar, laga mat, gå på opera, se på bio, dricka vin med väninnan, ta en promenad, hänga med sonen, hänga med dottern, fira födelsedagar, åka på tjänsteresa, ta itu med problem, kommunicera, agera, utvecklas, gå på föreläsningar, krama brorsbarnen, gå på museum, åka till landet, springa lopp, testa racercykel, tycka, tänka, känna…

Jag fortsätter min reflektion i mys och lugn. Läser en bok som avrundning. Foto: privat

Livet är ett pågående projekt här och nu. Det är lätt att dras med i surret och inte landa. Mitt i allt tror jag att många glömmer att andas. Att stanna upp och ta några djupa andetag varje dag. Jag måste själv påminna mig. Jag har infört en ny Närvarorutin (och nu pratar vi inte frökens prislista framme vid katedern). Varje söndag (eller ibland lördag) springer jag på känsla och går igenom veckan som gått (timmar på Sörmlandsleden eller skogslöpning i sig är mumma för ändamålet!). Lägger lite extra tanke och energi på det jag är tacksam för, sätter ord på det jag är mindre tacksam för. Detta har gjort att jag nu mitt i pulsen och stressen också dagligen tänker på det bra i större utsträckning än tidigare. Och det dåliga. Jag stannar upp och är närvarande istället för att tro att allting är ”sedan”. Det är ingen fin polare den där Sen. En av mina vänner har dessutom börjat prata om En-annan-gång-högen, den aktar jag mig också för. Några saker får läggas på hög där för att de måste, men inte allt.

Varje söndagkväll reflekterar jag ytterligare i köket med tända ljus, varvar ner totalt och känner lugnet växa i mig. Så hanterar jag att bo i en storstad med tusen aktiviteter.

Ta ett djupt andetag. Vad var det bästa som hände idag?