Jag gillar att se tecken. När jag kom hem från löpresan i Frankrike så nollställde sig min Garmin och samtliga pass var raderade. Ingen större fara skedd då jag kunde få data från de andra deltagarna – jag samlar ju kilometer. Att klockan var nollställd och att träningsveckan gått så bra (det var en test efter den jobbiga våren och kraschen på Kungsholmen Runt) var för mig ett tecken på en nystart.
Jag insåg i Frankrike att mitt och Jan-Eriks äventyr nästa år: Trans Pyrenéerna på 898 kilometer inte kommer att vara någon barnlek. Alplöpning kostar lår. Alplöpning kräver starka ben. Alplöpning kräver en allmäntränad kropp. Dags att ta tag i att bygga upp Evighetsmaskinen- styrka de starka sidorna, stärka de svaga sidorna. Jag skaffade mig en PT.
Från och med nu har jag styrkepass med Camilla Ringström, PT och rutinerad trail och ultralöperska, varannan vecka utomhus. Däremellan kör jag styrkeövningar 2-3 gånger i veckan. Antingen själv, på gym eller i gruppträning.
Första passet bjöd på enkla övningar med TRX-band. Lätt styrka och smidighet som gav träningsvärk i tre dagar. Kanske för att det bara var 10 dagar efter 25-milslöpningen på Trans Scania. På måndag är det dags igen. Då ska jag ta med mig min kettlebell och få ett program med den som redskap.
Att träna styrka är även ett sätt att hålla sig skadefri. Jag är superpepp på att köra de kommande 11 månaderna fram till Trans Pyrenéerna!
Hej! Syns att du fått en nystart. Du ser stark och pigg ut. Själv tränar jag orientering och ska springa tjurruset i oktober. Som du skriver jätteviktigt med styrka. Om du har några enkla och bra hemmaövningar man kan göra får du gärna lägga ut lite bilder på bloggen. Lycka till!
Kul med orientering! Jag lovar att lägga ut pass och tips på övningar
Låter klokt! 🙂
Man är ju inte starkare än sin svagaste länk (tyvärr).
Och blir den svaga länken stark så blir en stark länk svag. Yin och Yang. Typ som i livet. 🙂