Pumpa bikinirumpa

Dags för etapp 5:1 och 5:2. Foto: privat

Söndag och dags för Sörmlandsleden med Jan-Erik. Vi skulle ta etapperna 5:2 och 5:1 med start i Hemfosa och mål i Nynäshamn. Ultraträning i terräng, nu med snö – mer än vi räknat med så…

…de första 8 kilometrarna blev pumpa rumpa i rejäl kuperad terräng och höga knän i halvmeter djup snö. Det kändes som vi hade tagit distansen i utfallssteg och jag började undra om jag skulle registrera passet som styrketräning eller löpning. Skinkorna brann och jag önskade att det kunde ge direkt synlig effekt och att jag hade en anstående solsemester inom räckhåll…

Snön tyngde ner grenar och det var svårt att pulsa fram i snön. Foto: privat

När jag slutat drömma och vi hade kommit ca en mil stod klockan på 2 timmar och 16 minuter. Långsammare än Fotrallyfart! I och för sig var det svårt att hitta markeringarna då det var snö på ena sidan av trädstammen, givetvis från det hållet vi kom springande. Vi stannade och skrattade åt eländet flera gånger. Vi var helt slut och fick ta en matrast. Hunden vanja behövde påfyllning, likaså vi. Jag hade med mig hembakta glutenfria tortillabröd med jordnötssmör – vilket visade sig vara en grym energikälla. Jag höll hela vägen till Nynäs utan några energidippar. Jag hade även med mig en liten termos med varmt te, egentligen behövde jag inte den för jag frös aldrig.

På tal om att frysa

Det är så skönt att pricka in rätt mängd kläder! Att inte behöva springa och irritera sig på att vara för varm eller kall, plocka av eller sätta på. Att vara felklädd kan verkligen förstöra en löprunda. Jag hade på mig merinoulltröja från Ullmax, vindjacka över det, tjockt pannband, vinterlöpartights och knähöga kompressionsstrumpor från Gococo. På fötterna är jag glad över att ha mina greppvänliga Icebugs även om vi slirade rejält när det var över 2 decimeter snö.

Inte plättlätt att se markeringar alla gånger. Foto: privat

Hursomhelst

Det blev mer lättsprunget sedan och vägen till Nynäs gick mer i löpande stil än styrketräning. Då och då fick vi ta någon kilometer snöpulsning och jag gissar på att den delen totalt utgjorde 12 kilometer av vår 31,7 kilometers runda. Eftersom jag ville upp till över 3 mil i löpning så sprang vi inte till första pendeltågsstationen utan vidare till nästa.

Väl hemma tokslocknade jag i sängen efter duschen. Tydligen gjorde hunden Vanja detsamma och jag fick meddelande från Jan-Erik att han var mör i hela kroppen, att det var den jobbigaste löpningen någonsin på Sörmlandsleden. Min rumpa, mina lår, mina vrister och vader knorrade högt när jag sedan kom ur sängen och det var dags att bli bjuden på söndagsmiddag av Mamman.

Det var ju en fin start på tävlingsperioden mot Lag Dekadens. Jag gjorde 11 träningspass förra veckan tack vare 30-minuterspass på gymet. Totalt tränade jag närmare 14 timmar (nej, det hör inte till vanligheten) varav 5 timmar och 20 minuter gjordes på Sörmlandsleden igår. Och det är just den tiden som är den första registrerade för mig i tävlingen.