21 Juli 2015. Nio dagar är till ända. Nio dagar som bjöd på Franska Alper, närmare bestämt i fem bergmassiv med Bonjour Trail. Jag fick nys om arrangemanget via Facebook och anmälde mig i vintras. Jag är singel, har två vuxna barn och hade inga semesterplaner eller någon som pockade på min tid. Jag gillar äventyr och att utmana mig själv och testa nya saker. Jag gick utanför min komfortzon, valde bort lång tid på landet för att testa löpning i nya miljöer. Så som alplöpning ska vara. Jag anmälde mig helt enkelt.
Om Bonjour Trail
Viktor Winterglöd som ligger bakom Bonjour Trail talar flytande franska. Han är mannen bakom Glädjeknuff och har en förkärlek för traillöpning – särskilt i Frankrike. Det kändes tryggt att boka resan med honom då jag inte själv kan ett ord franska, något Viktor ändrade på under resan, då han lärde mig ord med flera betydelser. Jag behärskar numera Glas, Larv, Grön, Vattenfall, Hjälm, Keps och Stuntman. Något jag tror mig ha mycket nytta av i framtiden. Viktor anordnar en del trailresor till Frankrike och Corsica. Här utlovas trail med många stigningar och höjdmeter, läckra vyer och fantastiska utförslöpningar. Viktor har rekat allt professionellt innan och hade ett fint schema för veckan, något som var mycket skönt att bara anpassa sig till och njuta av.
Mer om Bonjor Trail kan du läsa här.
Deltagarna
Vi var ett litet gäng på totalt sex personer som deltog. Detta var medvetet för att hålla en familjär känsla och lära känna varandra. Jag kände alltså till Viktor innan, samt min klubbkamrat Björn. Sedan har jag stött på spellevinken Fredrik (den äldre) i några Glädjeknuff- och IF Linnéasammanhang. Nya för mig var Claes och den unga snabbfotingen Fredrik (den yngre). Jag var enda kvinnan och näst äldst. Jag var nog den enda som inte campat tidigare (även om Fredrik d.ä visade på lika skrala campingkunskaper som mig). Killarna var löpstarka och snabba, Fredrik d.y kör till exempel milen på 32 minuter. Detta skrämde mig lite innan resan, men min övertygelse i att jag är uthållig och har en stark Evighetsmaskin gjorde att jag snabbt lade de tankarna åt sidan när jag väl kom till Frankrike.
Platserna
Viktor hade ordnat så att vi skulle få springa i fem olika massiv under resan. Var och en av turerna var vackra på sitt sätt och hade en unik prägel. Antingen var det höjden på berget, utsikten vid fikat, glaciären, den vackra fjällsjön, ängsstigen som gav läcker utförslöpning eller råheten i naturen. Olika vyer och upplevelser varje dag.
Resans löpningar
- Balcon du Semnoz (nära Annecy)
- Col de la Vonoise (Briancon / Vallouise)
- Queras massivet – Tête de la Cula 3121 m.ö.h
- Pevloux – Clacier Blanc / Les Ecrins
- Monteynard – loppet Trail des Passerelles de Monteynard
Campinglivet
Vi bodde på tre olika campingplatser och jag lärde mig snabbt hur man fäller ihop ett tält, reser det och hur reglerna går kring att ta ut luft i madrassen och när man ska fixa sin sovbädd. Det gick smidigt och frukosten som vi åt utanför tältet var ljuvlig. Jag hade med mig glutenfri gröt, hembakat fröknäcke och de åt yoghurt, baguetter och croissanter med nutella. Att sova i sovsäck på upplåsbart liggunderlag fungerade mycket bättre än vad jag kunde föreställa mig innan. Jag var beredd på dålig sömn, men sov bättre än på länge. Visst vaknade jag till då och då men somnade snabbt om. Jag delade tält med Fredrik, Fredrik och Björn vilket funkade kanon, vi fann snabbt våra platser och rutiner i tältet. Allt kändes lätt och okonstlat.
Löpningen
Vilket fantastiskt landskap att springa i! De franska alperna gav många toppar att bestiga, fantastiska utförslöpningar att släppa handbromsen i. Vädret var varmt, men inte tryckande i alperna då vi fick ta emot svalkande bris och lite kylande luft från glaciärer och höga höjder. Trots att grabbarna var starkare och snabbare än mig både uppför och nedför fungerade det fint. De drog iväg och väntade in mig på några platser. I början såg de alltid till att någon var med mig, men när jag till slut bad dem att springa iväg för att jag blev stressad av att sinka dem, så kändes det bättre. Jag gillade att tugga på ensam uppåt och visste att jag snart skulle stöta på dem. Jag njöt av vyerna, stannade och filmade och tog kort i min egen takt. Ibland sjöng och trallade jag för mig själv och kom ofta på mig själv att skratta och le. Vacker natur, fantastiska utsikter och frisk luft gör så mot mig. Gör mig glad och levande. Gör mig harmonisk och tillfreds.
Övriga aktiviteter
- Bad
- Sparkcykelskytte. SÅ. HIMLA. ROLIGT
- Titta på 16:e etappen av Tour de France
Lunchen/Maten
Vi fixade med oss lunchmackor som matsäck. Ingenting går upp emot att få klättra tufft i 2 timmar för att sedan sitta ner vid en vacker plats och äta sin egenfixade macka. Den smakade fantastiskt med sin tonfisk, färskost och ruccola. Jag hade med mig danskt rågsurdegsbröd som är glutenfritt från Friends of Adam, vilket höll sig fräsht hela veckan. Någon gång köpte jag en citrusläsk uppe i en raststuga för att jag var varm och sötsugen. Jag är ingen smörgåsmänniska men just på alputflykter (och vandringar i svenska fjällen) passar det perfekt.
Frukostarna intogs på campingen och middagarna på närliggande restauranger. Alltid med goda desserter (mest glass) för att vara fulladdad inför nästa dags stigningar i bergen. Minst en glasskula i varje ben.
Att spring i alperna
Det var magiskt. Jag njöt av utsikterna, av de olika terrängerna vi fick testa och framförallt av att vara ute hela dagarna. Vi tog toppar på 2400, 2700 och 3124 meter över havet. Det var inte så jobbigt som jag föreställt mig och jag var lycklig och tacksam över hjälp och guidning i de mest branta och farliga partierna där min höjdrädsla gjorde mig darrig och rädd. Jag är så otroligt stolt över att ha grejat det och inte tvekade en enda gång. Jag bara gjorde. Och efteråt kändes det så härligt! Ibland sprang vi genom ängar med blommor och Sound of Music ljöd i skallen, andra dagar var vi i pittoreska dalar med vackra insjöar innan stigningarna tog vid. Ofta bjöds det på bad och härliga lunchutsikter. Det som var lite obehagligt var den steniga och grusiga terrängen när man skulle springa med lite fart nerför, där är det lätt att tappa kontrollen – något jag fick öva upp, men långt ifrån var lika duktig på som de andra. Lite mer träning och jag får nog också upp farten! Jag föll lite illa på tävlingen vi deltog i och är tacksam att jag bara fick en öm axel och inte stupade rätt utför branten…
Investeringen
Att får röra på kroppen, lära känna nya människor och se nya platser är den bästa investeringen jag kan tänka mig! De minnen, bilder och dofter jag har med mig inombords ger mig harmoni, lycka och glädje. Fredrik d.y lärde mig att memorera utsikten (utan hjälp a iPhone) då vi satt vid en vacker sjö och lät detaljerna smälta in på näthinnan, blunda och återskapa, titta lite till och memorera. Lugnet som lade sig i den meditativa stunden var vacker och djup. Ett vackert lugn i ett vackert landskap. Aldrig känns man så levande som när man gör sig ett med naturen, känner den fysiska styrkan i kroppen, det vackra runtomkring en – den investeringen är störst av alla.
Pris för resan: 7.800 kr (då ingår transporter/hyrbil, camping/boende, start i ett traillopp, trevligt sällskap, gediget löpprogram och turer, fransktalande guide och alla upplevelser. Tillkommer flyg till Gnéve och mat).
Jag ger semesterresan toppbetyg. Här är en film från äventyret!
tack för den här spännande reseskildringen! när jag har mer löpmil i ryggsäcken och pengar i plånboken (fattig student för tillfället) ska jag definitivt delta i Bonjour Trail. jag är frankrikefrälst, en passionerad löpare som helst spinger ute i naturen – en perfekt utmaning för mej med andra ord!
fortsätt springa och blogga med samma entusiasm! du är en förebild för många 🙂
hälsningar från en finlandssvensk i nya zeeland
Tack för fina ord! Det känns fint att kunna entusiasmera!
En sådan löpresa är värd att spara semesterpengar till. Upplevelser och minnen att ta fram hela året! Drömmar och mål är bra att skriva upp och göra synbara hemma! ”Springa med likasinnade i de Franska Alperna” vilken positiv rad!
Vilken fin skildring av en underbar vecka Mia! Kul att du trivdes lika bra med oss övriga, som vi med dig. Känner för övrigt stor stolthet i att ha gett dig en kärna av livsviktiga ord, att bygga ditt framtida konverserande på. Ses!
Viktor! Har redan lagt in Franska i CV:et! 🙂
Tack för storyn. Kan inte hjälpa att jag blev sugen. Trots att kombon 35 grader och branta stigningar låter mördande.
Det var inte så hiskeligt varmt uppe i bergen, utan fläktade bra! Värmen kändes inte av!