Jag har en tendens att göra tävlingar och utmaningar av allt – stort som smått. En vana som gått i rakt nedstigande led till min son. Min dotter däremot suckar ointresserat. Tills idag. Då hon berättar att hon antagit en bufféätningsutmaning mot klassens matvrak imorgon.

Sådärja!

Jag kan i och för sig tänka mig att det blir den första och sista utmaning hon antar, men jag vet hur hon skrattar och morskar upp sig nu – och det är ju halva nöjet – resan dit. Som i alla utmaningar. Hur det går med mina egna armhävningar och plankan kan vi prata om nästa vecka…