Gästinstruktör: Säg hej till Medicinbollen! (fransk brytning)

Tomtearmé: Heeeeej (lite avvaktande snällt)

Gästinstruktör: MJUKISÁR! Säg HEJ TILL MEDICINBOLLEN! (fortfarande fransk brytning)

Tomtearmé: HEJ MEDICINBOLLEN!

Jag vet inte hur nyttigt det är att utsätta kvinnor för stiliga, franska instruktörer i uniform klockan 6:15 på morgonen? Jag har fullt sjå att hålla reda på en i vanliga fall, nu var det ytterligare en. Och så Herr Medicinboll förstås. Herr Medicinboll skulle följa med oss på våra styrkeövningar som sattes igång efter den för långdistansarna mördande intervalluppvärmningen. Jag måste lära mig att åka dit och springa 5 km innan i fortsättningen! Idag har jag i alla fall grillat skinka. Det blev många övningar för rumpa och lår – vi föreställde små söta, vaggande ankor och Sebastians dröm var att vi i takt skulle vagga med händerna på huvudet… och vi bara gör. Vi ifrågasätter inte. Kvack-kvack.

Fettet droppade från svålen på magen när vi först fick ”vila” i plånkan (uttryck to die for) för att sedan köra 1 minuts armhävningar och snabbt skutta vidare till situps. Skönt svaj i lår och rumpa därefter (hoppandes på huk) – bollandes med Herr Medicinboll.

Eftersom gästinstruktören ringde mig igår och berättade vilka övningar vi skulle köra*, hade jag redan övat hela natten och fick höga poäng på ”singeldansen”, en övning som går ut på att du böjer in ena knät, hukar dig och håller överkroppen rak, fram-å-tillbaka. Jag lade till min egen armkoordination från BodyJamen och kände mig hip-hoppigt grunge. Yey.

Jag snappade även upp ”Slå-knut-på-dig-själv-och-knyt-sedan-upp-dig-igen-övningen”. Så här ser jag ut när jag har knutit upp mig:

För att jobba ytterligare med pulsen (förutom att lyssna på fransk brytning i uniform…) och våra reflexer – fick vi jogga lite lätt och handlöst slänga oss på marken på angiven signal. Eftersom vi var så duktiga på att falla pladask, lades snygg snurr och 5 situps till. Som grädde på moset fick vi i avslutningspresent en liten ”Armhävningskavalkad” där vi skulle köra lika som instruktören. Upp/ner – upp/hälften ner/ ner / ner. Va-fan-är-vi-någonstans? Jag var tvungen att köra på knä – och de brann gött kan jag säga. De 75 minutrarna avslutades i sedvanliga upphopp i ring. Tjugo stycken.

Nu är det bara att ladda om för morgondagens orienteringstävling och IF Linnéas julfest. Utförlig rapport om detta kommer på söndag. Håll tummarna för att jag och Ken vinner! Ha en trevlig helg!

*) Nej det var på skoj. Men jag grejade övningen galant.