Varför går ni till Trosa?

Shejk Fredrik vid Statoil i Järna. Foto: privat

Vid Statoilmacken i Järna frågade expediten varför vi var 7 personer som promenerade från Stockholm till Trosa.

”För att vi ska hämta Mia’s bil som hon lämnade där i fredags kväll då hon tog cykeln tillbaka till Stockholm”.

Fullt normalt. Expediten visste vad Fotrally var för tävling och serverade oss varmt kaffe, Daim och croissanter på beställning. Klockan var nu närmare 4 på morgonen och Hotelldirektör Anders Scharp från Trosa skulle springa hemifrån och möta upp oss på vägen.

Men vi tar det från början

Jag är Kapten för landslaget i Fotrally. Nu i maj ska jag ta ut 5 tävlande av 7 stycken som är med i Landslagsgruppen. Vi hade sedan länge bestämt att träna tillsammans på en nattvandring som alltså skedde nu i helgen. Vi valde att gå ifrån Huddinge till Trosa Stadshotell, ca 68 kilometer. Under Fotrally går man 5 km per timme, men vi snittade ungefär 6 km per timme och gick in på olika mackar och försåg oss med varmt kaffe och godsaker. Promenaden tog oss 13 timmar och vi avslutade i SPA’t på Trosa Stadshotell följt av frukostbuffé.

6 stycken från landslagsgruppen: Silvio, Niklas, Torill, Jonas, PerOla och Fredrik. Foto: privat

Kvällen började fint med sol och blå himmel. Tur att laget hade sina blågula X-Kross som visar nationsfärg. En stund senare började det mulna på och efter midnatt kom regnet. Mycket regn. Ihållande regn. Och blåst.

Vi promenerade från Huddinge mot Tullinge, Tumba, Rönninge, skog och Södertälje. Därifrån tog vi gamla Södertäljevägen i mörker och ösregn mot Pershagen, Hölö, Järna, Tullgarn och slutligen Trosa.

Ett sammansvetsat team? Foto: privat

Vi skulle testa lite olika utrustning, och vädret bjöd ju på utmaning. Mina kläder från Haglöfs höll måttet, jag hade ett L.I.M regnställ och en L.I.M förstrkningsjacka. Jag höll värmen och var torr. Under detta hade jag en tunn merionulltröja från Icebreaker. Precis lagom.

Tacksam för fredagsmyset

Med trasig RallyMazda blev det till att köra BlåBert till Trosa. Foto: privat

I fredags åkte jag först runt halva stan och plockade upp ombyteskläder från landslagsgruppen och körde bilen till Trosa. Med mig hade jag Kenny, racercykeln från Canyon. Jag spatserade in på Stadshotellet cykelklädd med rumpvadderade byxor och mötte en fullsatt restaurang och bar med festfina människor. Gulp. Drack ett glas vatten och morsade på Anders. Vid 19:30 cyklade jag iväg hemåt.

I solnedgången på min svarte riddare

En magisk kväll i min ensamhet. Foto: privat

Äh. Så heter det väl inte. Hursomhelst så cyklade jag ensam i den vackra kvällssolen och var tacksam för lugnet och tiden med mig själv. Jag kopplade ner, stressade av och tog mig till Södertälje station, ca 4 mil från min start. Därifrån tog jag pendeltåget hem. Min cykellampas batterier tog slut och det hann bli mörkt. Orutinerat men en bra lösning.