>Då rekommenderar jag backträning!

Grymt jobbigt men ger så himla mycket! Du tränar löpstyrka, teknik och syreupptagning i ett och samma pass. Och pannben förstås – för att orka kräma ur det där sista och lära sig att fördela energin behöver du jobba mer med skallen än med benen. Blir du stark i backarna och lär dig fördela energin så kommer du att känna hur du snabbare återhämtar dig efter backen och kan springa på i vanlig takt.

Nu har jag ju turen att vara med i Världens Trevligaste Löparklubb – IF Linnéa. Här skyr vi inga backar. Igår stod det Långa Backar på schemat och det innebar i det här fallet Münchenbacken. Den är drygt 450 meter lång och svänger efter ca 200 meter och avslutas med en brantare del. Och själva trevligheten i klubben ligger i peppandet och draghjälpandet upp. Alla springer efter sina egna förutsättningar och vi hjälps åt att rätta till tekniken.

Vad du bör tänka på när du kör backträning är din hållning. Tänk dig lång. Fram med höften, upp med hakan, slappna av i axlarna. Håll blicken högt och hjälp till med armarna – korta av stegen något. Försök att hitta rytmen i steg och andning. Tänk på att du ska orka den sista intervallen lika snabbt som den första – så kräma inte ur för mycket och dra på dig mjölksyra i början.

Mina långa backintervaller igår var grymt jämna och hade följande tider: 2:24 / 2:22 / 2:22 / 2:22 / 2:22 / 2:25. Den sista blev lite långsammare, i vanliga fall skulle jag ha kört en till bara för att få en bättre tid – men jag hann tyvärr inte för de andra var redan klara.

Har du inte testat backintervaller – gör det!